Jag försöker spela djup

Mannen jag frågade om eld gav mig eld med röksuget i ögonen. Jag hade bara astma så jag rökte halva, letade efter honom och gav honom halva. Jag sa lungt, lungt. Somnade på tåget och var halvvägs tillbaka till stan när jag vaknade. På jobbet säger dom ibland NSF istället för SNF och det är kul.

Jag hatar att det här är tredje gången jag försöker skriva här. Jag hade skrivit saker jag behövde ha kvar. Tyvärr. Sjukt att jag precis innan råkade ta bort en film jag ville se. Kanske straffar mig datorn. Kanske måste jag sova mer regelbundet, kanske måste jag springa bort ett bekymmer. Stormen kommer hit. Det vet jag. Jag drar till London, hälsar på fin. Jag säger upp mig. Jag söker nytt jobb. Jag lappar byxor, jag lär mig rappa. Jag säger upp mig. Och det är kul.

Sämsta inlägget.

Så där låg den och darrade, en jävla daggmask. Såg lika äcklig och ynklig ut som en människa. Pingviner på armen ska jag tatuera, finns inga bättre djur så. Jag skulle vilja ingenting. Jag klarar det här, hålet i ryggan gör att jag slipper gå hungrig.

Fan, jag är på riktigt arg över att båda mina inlägg innan försvann.
Och det är kul.

bullshitmyass

Det är inte förrän nu jag förstår hur förhastad
jag är i det jag tänker. Jag ber om ursäkt för
det, jag är skum på det sättet. Ibland.
Du lärde mig mycket och du fortsätter med
det trots att vi inte har någon kontakt.
För jag vet att du inte ens kommer läsa
det här, men du ska veta att jag skulle
vilja att du fick reda på att jag tycker
du är bra, oavsett. Jag minns dig som bra.

Jag har andra perspektiv på saker
nu, jag förstår dig bättre. Ursäkta mig, jag
skulle vilja göra om allt om jag kunde, ända
från allra första början, men det är inte första
gången jag känner så. Jag vet att du klarar
dig hursomhelst, starkare människa får
man leta efter med en tidsmaskin.
Ta väl hand om dig, återigen.
Vi kanske ses någongång, jag lovar att titta bort.
Men inte ner.

Jag vet att det här inte går att rädda och för
första gången har jag inget intresse av det.
Det är synd. Lika synd som vanligt, men
det är okej.

Tack för allt, inklusive den tiden vi inte fick.
Ha det bra min vän, ända tills tiderna tar slut.
Hej.

Det här

Det har gått två veckor nu som en bright eyes
låt och kalendern hängde sig och jag låg kvar i min
svettskugga. Mina dagar är inte som dina är.
En är borta långt och gör saker bra för hjärtat, det
var längesen för mig. Jag vet inte vad jag håller
på med. En annan är ännu längre bort och gör
saker bra för allt, så bra människor vill man inte
gå miste om men det gör man. Hon är här.
En annan, men jag går ut med hunden, skriver en
text och somnar i kylan för jag vill inte stänga balkongen
om hunden är där ute. Vaknar i min svettskugga.

Jag måste ha pengar medan träden slutar orka
och blir vackra istället för unga.

Vi spelade schack, jag dämpar allt med te och en kniv, film
och sömntabletter och tankar om människor jag förtjänar,
människor jag kan få och en människa som jag har, i alla
fall en stund till. Såhär ska det inte kännas. Det vet jag.
Men jag behöver ingenting.
Jag behöver ingen för mitt hjärta, jag drömmer om sex
som är dåligt och tråkigt och vaknar och bryr mig inte.
Jag behöver komma iväg. Inte i avstånd utan i tid.
Jag skulle behöva dö med löven och födas ur den där
snöhögen utanför vårat hus, den jag la plast i, den vi
gjorde till en koja. Den jag drömde om påvägen hem.
Den vill jag födas ur, med mössa och röda kinder
och dig bredvid mig.

Och jag skulle fråga med bara ögonen och du
skulle svara. Jag vet att du skulle svara.
Och jag skulle inte kunna bli kär i dig för jag
skulle inte veta vad det var.
Och det skulle likna nu, lika kallt och lika
omöjligt. Och jag vet inte vad det är.

Jag ligger kvar, skuggan av mig laddar min mp3spelare
med musik som håller mig där, som får tramporna att gå
runt. Och jag trampar på för jag älskar så.
Jag agerar och rör mig och förändras och ursäktar mig
själv, ringer till fel personer. Skickar inte brev till fel
personer, försöker inte hälsa på hon vårdjobbet, vet inte.
Försöker inte, vill inte. Kan inte. Väntar på att dagarna
ska resa sig själva, väntar på att resa. Jag passar otroligt
bra som sjuk, som ledsen och när det är riktigt kallt.

Snart är det iallafall vinter, åhjävlar vad jag ska vara mig själv!

Ps. Glöm inte att sno hundschampo till hunden.